Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dem i salsskänken och nämnde ej ett ord om dem, ty
hon ville överraska gossarna till tedags. När
ögonblicket var inne, och alla sutto kring bordet, gick hon
att hämta sina tårtor, men kom tillbaka och såg mycket
bekymrad ut, ty vad tror ni hade hänt?
— Någon hade knipit dem! utbrast Ned.
— Nej, de voro nog i behåll, men någon hade
stulit bort all sylt i dem genom att lyfta upp den övre
skorpan och lägga ned den igen, sedan krusbären
blivit borttagna.
— Ett sådant gement streck! sade Nan och såg
på Tommy, liksom för att antyda, att han kunna vara
i stånd att göra detsamma.
— Då hon för gossarna omtalade, vad hon ämnat
åt dem, och visade dem de små tårtorna, som voro
plundrade på det läckraste i dem, blevo gossarna
mycket ledsna och förtrytsamma, och alla förklarade, att
de ingenting visste om saken. »Kanske råttorna hava
gjort det,» sade Lewis, som var bland dem, vilka
högljuddast förnekade all kännedom om tårtorna. »Nej,
råttorna skulle hava naggat på skorpan, men aldrig
lyft upp den och grävt ut bären. Det ha händer gjort»,
sade miss Crane, som var mera bedrövad över den
osanning, som någon måste hava sagt, än över sina
förlorade bakelser. Nåväl, de fingo sin kvällsvard och
gingo till sängs, men på natten hörde miss Crane någon
jämra sig, och då hon gick för att se efter, vem det
var, fann hon Lewis liggande i svåra plågor. Han
hade uppenbarligen ätit något, som bekom honom illa,
och var så sjuk, att miss Crane blev förskräckt och
ämnade skicka efter doktorn, då Lewis framstånkade:
»Det är krusbären; jag har ätit upp dem, och jag måste
tala om det, innan jag dör!» — »Om det är allt, så skall
jag ge dig ett kräkmedel, och det skall snart vara
överståndet,» sade miss Crane. Därmed fick Lewis
en god dosis, och morgonen därpå var han alldeles
kry igen. »O, tala inte om det för gossarna, de skola
skratta åt mig så gruvligt,» bad invaliden. Den
beskedliga miss Crane lovade det, men tjänsteflickan Sally
skvallrade, och den stackars Lewis hade på lång tid
ingen ro. Hans kamrater kallade honom
»krusbärsgubben» och tröttnade aldrig att fråga honom, vad
tårtor kostade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
