Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hördes stundtals i Emils rum samt gapskratt från
barnkammaren, då Rob och Teddy efterskickades och
försvunno ur sikte hela timmar i sänder. Men vad som
föreföll mr Bähr mest oförklarligt, var, vad som blivit
av Robs stora pumpa. Den hade i triumf blivit buren
till köket, där ett dussin pajer med guldgul hy kort
därefter sågo dagen. Det kunde icke ha åtgått mer
än en fjärdedel av pumpan för att tillaga dem, men
vart hade återstoden tagit vägen? Den försvann, och
Rob tycktes aldrig bry sig om det, han endast grinade,
då det talades därom, och sade åt sin far: »Vänta,
så får du se,» ty det roliga i hela saken var att till
slut överraska fader Bähr och icke låta honom få veta
en smul om, vad som hända skulle.
Han tillslöt hörsamt ögon, öron och mun och gick
omkring och försökte att icke se, vad som låg för
öppen dag, att icke höra de skvallrande ljud, som
fyllde luften, och att icke förstå de fullkomligt
avslöjade hemligheter, som försiggingo runt omkring
honom. Som han var en tysk älskade han dessa enkla,
husliga fester och såg hjärtligt gärna, att de firades,
ty de gjorde hemmet så angenämt, att gossarna icke
brydde sig om att gå annorstädes för att ha roligt.
Då slutligen dagen kom, avlägsnade sig gossarna
för att göra en lång promenad, på det de måtte få
god aptit till middagen; liksom om sådan någonsin
felats dem! Flickorna stannade hemma för att hjälpa
till att duka bordet och giva fulländningens högsta
glans åt åtskilliga saker, som uppfyllde deras ivriga
små själar med oro. Skolrummet hade varit stängt
sedan kvällen förut, och mr Bähr förbjöds att inträda,
såvida han icke ville ha stryk av Teddy, vilken lik
en liten drake bevakade dörren, ehuru han höll på
att förgås av begär att tala om allt, och ingenting
annat än hans fars hjältemodiga självbehärskning att
icke höra på avhöll honom från att förråda
hemligheten.
— Allt är färdigt, och det är rent av storståtligt,
skrek Nan, som till slut kom ut med en
triumferande min.
— Jag vånne aldrig det, om inte det är det allra
fiffigaste jag någonsin sett, isynnerhet de där kritterna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
