Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och bita den de fordom smekt.
Hvad! skall en ärlig Man en sådan medfart röna
Af den han upphöjt har till Fru?
Hon är förvandlad, säger du,
Till skapnad, namn — Men hos den Sköna
Naturen Katta är ännu.
Naturen kan man ej förbvta.
Hon döljas kan en tid, men hvilken vågar skryta
Att äga henne läst i ett beständigt band.
Sin husfru-rättighet hon aldrig öfverlåter.
Om hon på porten drifs, som hända kan ibland,
-Hon genom fönstret kommer åter.
DEN STJERNKLOKE OCH FOLKET. ^
fin lärd som himlens lopp betraktar,
Sin egen gång så litet aktar,
Att ur sin kosa förd han faller i en grop.
Af Folket deromkring, som samlas vid hans rop,
Och i sitt skämt ej orden väljer«
Man hör från alla håll: Se der vår lärde Man,
Som alla ljus på himlen täljer!
På jorden måa0en tok är mera slug än han.
-*
Du stämmer in, Alcipp! med hopens dumma löje,
Den Vises svaghet gör ditt nöje.
Du sjunger seger vid hans fall,
Når han med upplyft syn förtjuses i det höga.
Ett dylikt dig ej hända skall,
Du ser på jorden her och fäster der ditt Öga»
Du har dertill da bästa skäl
Och vill din syn med ingen’byta;
Men flya med den åfvan skryta,
En oxe gör det äfvenväl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
