Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mitt kärl, som fordom lif och lasta
I sina varma droppar gaf,
Står tomt och kullst elpt vid min graf^
Då andras krökta halsar pusta
Ikring det bord der förr jag satt.
Jag Brödren ser i Öl-coulisen,
Med Tobakspiporna kring spisen;
Men på min spik en annans hatt.
Nog skönjer jag när Preses dricker,
Hur han med tobaks pipan tänd,
Vid bordet mot den ena änd*
Sin krönta stånka åt mig sticker;
Men han, som jag, ser blindt och snedt.
Min mun slätt intet mer kan smaka,
Likt flugan på en sockerkaka,
När innan-mätet är för hett.
Min vän med Stopet Numro Fyra,
Rödblommig som den skönsta ros,
Så Btursk och fräck som en Matros,
Med tio pund i Engelsk hvra,
Fordommer mig till afgrunds djup;
Han hade lust mig söndersåga,
Om jag ej i min kulna plåga
Vid paroxysmen tar en sup.
Men nej! nej aldrig denna tunga
En enda droppa mer förmår.
Hon knappast hväser fram Gutår,
Förrn kölden stelar blod och lunga,
Och benen domna i min bädd:
Min hand blir is, och näsan vatten.
Min fot som glas, och hela natten,
Regerar själen yr och rädd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
