Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Är med fördolda suckar nöjdt,
Och lar med återliållua tårar.
Med häftig fart och oros håg,
Till samma thron jag hasta såg,
Från siiia öfvernifna löjen,
Den yra Obeständighet,
Som, trött vid sin lycksalighet,
Begär af Hoppet nya nöjen.
Straxt vid Gudinnans första vink,
De lätta Nöjen i en blink
Till dess förtjusta ögon hinna:
Hon i ett band dem fästa vill;
Men när hon trycker knuten till,
De under hennes hand försvinna.
Kring Thronen lekte Drömmars Hår,
Den blinda Önskan, det Begär,
Som aldrig fylls och aldrig hvilar;
Den unga Yår som blommor göt;
Och Kärlek som i Hoppets sköt
Mot kogret hvässte sina pilar.
Utmed dess sida, Atråns hand
Af spindel-trådar knöt ett band,
På Tillfällets och Tidens vingar;
Förtviflan i en kula röt,
Men fåfängt på den kedja bröt
Med hvilken Hoppet honom tvingar.
Jag här, i dunkla rymders vidd,
Såg mensklighetens skara spridd
Vid Hoppets thron sitt öde fråga:
Gudinnan ger hvar dödlig svar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
