Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så fullt af laster, pragt och tvång;
Den glans, som ingen värma bådar,
Och yrslan vid Sireners sång;
Det stoj, sem endast Orat fyller,
Då själen tom och hungrig &r;
Det glitter, lifvets skal förgyller,
Då masken sjelfva kftrnan t&r;
Den goda ton, som mera gäller
Än vett och dygd och skicklighet;
Det falskhets gift, som oskuld fäller
Med en belefvad nedrighet;
De nycker, som förtjensten dömma,
Som blindvis lasta och berömma,
Och slutas med ett: vare sagdt;
Den trfildom hos en Öfverherre
Som dubbelt hämnas på de smärre:
Det nit för egen vinst och magt,
Som säljer Fosterlandets lycka
Mot rätt att i sin mon förtrycka
Och sig med band och stjernor smycka,
Och dunsta musens och förakt;
Den svarta list, de djupa ränker,
Som döljas under vänskaps larf;
Den 8kyddningsblick en Midas sänker
Till dem, som snillet fått i arf . . .
Kär jag hos Er, J Lyckans söner!
Så mycket argt och uselt ser;
Jag all er brist och dårskap röner
Och utaf harm och ömkan ler.
I Lévi barn! tan intet illa,
Om jag åt eder skratta törs.
I mån ju nöjas att förvilla
Det folk, som rikta kan er börs;
Men jag, tyvårr! som intet äger,
Hvaraf man tionde kan få,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
