Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hon böljade finna sin frökentid lång.
Och märka små runor i huden.
Dock, tröstad af äran att vara förnämst,
Och värdig den salig Majorskan,
Hon yfdes att sitta vid bondbröllop främst,
För Kronfogdens Fru och Pastorskan.
Omsider, när hoppet den nådiga tröt;
Beskrattad och hädd omkring landet,
Hon, ätten till fasa, med Länsmannen knöt
Det heliga äktenskapsbandet.
Så gick det Juliana — hvad bitter förtret 1
För sent man sin dårskap begråter,
Då skrynkor och harm och familiens signet
Ar. allt hvad den stolta står åter.
BIOGRAPHI.
Just denna dag i denna månad,
För femti år se’n, kära bror!
Om morgon bittid’, som jag tror;
Blef far min grä,seligt förvånad
Utaf ett nödrop från min mor.
I ångsten han ur sängen for,
Med bakvändt skutt från hufvudgärden,
På pigan skrek, bad Gud och svor,
Fick inte rätt på sina skor —
Och | i detsamma såg jag veriden.
Jag vidare ej säga vet
Om denna dags märkvärdighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
