Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans Michael Franzén.
Född i Uleåborg i Finland d. 9 Febr. 1772. Fil. Mag. i Åbo
L789. Prof. derstädes i Litteraturhistorien 1798 och i Historia
[>ch Moral 1801. Kyrkoherde i Kurale 1810; i Clara i Stockholm
1824. Biskop i Hernösand 1831. En af sv. akad. 1808 och dess
ständige sekreterare 1824. Död d. 14 Ang. 1847. — Uppmanad
fcf Kellgren lät han i Stockholmsposten införa åtskilliga lyriska
stycken: “Menniskans anlete/1 “Gamle Knekten11 och visorna:
‘Unga flicka, i din vår,11 m. fl-, hvilka genom sin varma och
tijertliga anda samt sin idylliskt rika färgprakt förtjuste hela
ien läsande allmänheten och gjorde dess författare af densamma
ilskad och beundrad. Hans af sv. akad. priSbelönta sång öfver
Dreutz anses vara det yppersta skaldestycke i denna akademi«
landlingar. Det Franzén egna, innerliga och religiösa upp fat
t-aingssättet af naturen och raenniskohjertat förklarar den
hem-iga tjusningskraften i hans dikter. Hvad det barnsligt fromma
linnet erfor i djupet af sin känsla, det uttalade skalden i ord,
som måste finna återklang i hvarje hjerta, som kände sig
be-Tyndadt med hans. Med rätta har han emottagit hedersnamnet
%{ Sveriges störste lyriske skald. Äfven i visan — det slags
ikaldekonst, som till betydelsefulla poetiska bilder samlar de
mest flyktiga drag ur det prosaiska lifvet, sådana, som hvar
[>ch en upplefvat och ögonblickligen förgätit — var han en
mästare. Hans visor ega ett egendomligt skaplynne; det är
oskul-ien, som diktat dem; det skalkaktiga, som ligger deri, är löjet
på ett barns läppar. — Profpsalmer af Franzén och WaUin 2
häften. Sthm 1812—3. Skaldestycken l:sta del. Åbo 1810. 1—2» del.
Örebro lo24—9. 4—5 1832—6. 6 1853.
MENNISKANS ANLETE.
Pedan hann sin purpurslöja
öfver Cederskogen höja
Tidens sjette dag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
