Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYALAN.
Hvad. vill da säga mig, da lilla svala,
Hvar morgonstund på fönsterkarmen här?
Det tycks mig nästan, som da skulle tala,
Och det med nit, hvad det då är.“
Med denna fråga Fanny, tidigt vaken,
Slog fönstret opp, och hörde detta svar:
"Förstår du ej? du kan ju fatta saken,
Fast jag så klara ord ej har.
Din sommar föréstår: jag vill dig lär>,
Ilur du skall lefva den förnöjd och säll.
Ett troget par, vi hvar sin börda bära,
Att bygga opp vårt glada tjell.
Sen sölja vi med glädje för de unga,
För deras seder, som för deras spis.
Vi lära dem att flyga och att sjunga,
Och lofva skaparn på vårt vis.
Snart börja de sin föda sjelfva hitta;
Dock sluts om oss ännu de käras ring.
An på ett tak i treflig ro vi sitta,
Än flyga, som i dans omkring.
Till slut, då fältens fägring är förliden,
Vi reda till vår tysta hädanfärd.
När allt är fullgjordt här; då först är tiden,
Att längta till en bättre verld.
O lef, som vi, lef ut din sköna sommar;
Du har ej sett mer än dess knopp ännu.
Se trädet der, som nu så härligt blommar:
Det trånade en tid, som du."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
