Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Roligare skall jag somna,
När min aftontimma slår.
Menskan klagar, då hon lider,
Men hon höjes, hon förkofras,
Hon blir god och k&nslofull.
Heta firo qvalen9 strider.
Men den ädla malmen sofras
Genom elden, och blir gull.
Mellan ömma sorger sliten,
Lyckans råd hon ej behöfver
För att t&nka 8 ann t och stort.
Mer och mer blir jorden liten,
Himlen klarnar upp deröfver,
Lidandet år himlens port.
Som, vid höstens böijan, dagen,
Skönare än alla vårar,
Ljusnar iram bland milda regn,
Så, af himmelsk kraft betagen,
Småler själen genom tårar,
I den stilla sorgens hägn.
Fast ej middagssolen blänker,
Helsar likväl’aftonntrålen,
Vänligt leende och klar,
Medan hjertat tacksamt tänker
På de dyra föremålen,
Som det ännu eger qvar.
Mera talrika, men smärre,
Mera spridda, mindre njutna,
Medan dagen strålar än,
Bli de större, bli de färre,
Tätare till h’ertat slutna
Mot den skumma aftonen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
