Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och englavingar svalka
Den gudavigdes kind.
Upp, evighetens prester,
Upp, himlens medborgsmän!
Ledsagom stoftets gäster
Till bortglömdt hem igen!
Så ömt som dnfvan klagar,
Så högt som åskan slår,
Förkunnom himlens lagar
För fallen verld, för vår!
Halleluja! så vida
Som stjemehvalfvet spänns,
Som år och sekler skrida,
Till tidens, rymdens gräns!
Halleluja! Hvad söker
Min själ att högre ha?
Guds salighet besöker
Vår jord. Halleluja!
MJELTSJUKAN.
Jag stod på höjden af min leihads branter,
Der vattendragen dela sig och gå
Med skummig bölja hän åt skilda kanter,
Klart var deruppe, der var skönt att stå.
Jag såg åt solen och dess anförvandter,
Som, se’n hon slocknat, skina i det blå,
Jag såg åt jorden, hon var grön och herrlig,
Och Gud var god och menniskan var ärlig.
Då steg en mjeltsjuk svartalf opp, och plötsligt
Bet sig den svarte vid mitt hjerta fast:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
