Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Du på parterren fått din plats;
Men min — är frihetens palats;
Den* svala, tysta skogen!
På kala’ stengeln lyft mot skyn
Den granna, fina purpurhyn,
Som ingen vällukt andas I
Jag lutad står mot Modrens barm;
Men själen, alltid barnsligt varm,
Med‘ himlens vindar blandas.
Jag växer blott i klippans ljung:
Dods såg mig der Naturens knng,
Dess Siare i Notden;
Den tid, då.från dess berg han kom,
Och fann, och gaf sin lag derom,
Hvad Flora skänkt åt jorden.
Oeh mången vän utaf mittland
Mig söker, genom snår och sand,
Ooh glad min anbtiek njuter;
Och mången gång en älskad röst
Mig kallar, och ett själfullt bröst
Mig tHl sitt hjorts sluter.
Ej minnets namn mitt högmod gö*;
Dock säll jag på min klippa dör,
å*t>jag horns > kärlek ägde !
Den blomman aldrig handen bröt,
Den* skatt ej jorden inneslöt,
Som häsfok’ öftervftgde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
