Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bland stjernornas andar så friast, som størst,
Oändligt hon stillar det ändligas tørst.
Ett hjerta blott slår i det eviga Allt!
En lag blott jag lyder; hvad detta befallt!
I tusende skepnader klappar dess blod,
Och alla sig läska ur Varandets flod.
Så delar jag med mig, till tidens førdrif,
Den flödande strømmen af tjusande lif;
Hvad mer, om der skummar Förgängelsens våg,
Blott rhythm är i störtande timmarnas tåg?
Så kyssens i ådrorna blixtrande kraft,
Och nektar-champagnens as tral i ska saft,
Och ambran, som höjs från mitt purprade bräm,
Förklara dig blommornas drottnings system.
ROSEN ÄN EN GÅNG.
(1837.)
’Var jag så, som detta väsen sungit?
Var väl min den nyss förnumna röst? —
Andra tider kommit; länge klungit
Har en annan ton i rösens bröst.
Ej så hjertlös Kärl eke 9, gestaltar *
Skönsta bilden af sitt ljusförbund; *
Som jag blommar omkring Ormuzd’s altar,
Så jag blommar ock i Freyas lund.
Du har sett mig le åt fjärils-spratten,
Hvilkas hvimmel kring min spetsgård drog;
Tro ej derför, att jag glömt den natten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
