Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid de fördömdas bål
Är smidd den pil, som skjuts mot Dygdens pansarstål,
Från harmsna nidingsn&stets skrefva:
Men lika kärt är hennes mål;
Att dö för det, — det är att lefva.
Väl blånar vid min fot
Min ungdoms blomsterdal, och för lavinens hot
Jag sett min sälla hydda falla:
Men modet står, som klippans rot,
När skyfall utför toppen svalla.
Dock — äfven vid mitt fall
Så hvit, som fjällsjöns is, min oskuld glänsa skall;
Min eld skall tända högre själar,
När kring mitt stoft, på klyftans hall,
Med hesnad hväsning draken krälar.
Med skarp och giftig tand /
Han gnager Snillets thron, som når till stjemors land;
Men krönta hj essan ej han hinner,
Hvars skimmerkrans, i österns rand,
Än mera ljuft och yppigt brinner. 4
Jag vågar gladt min färd
Högt ofvan jollrets prunk till en förklarad verld,
Min längtan der sin urbild njuter;
Och en cherub, med blixtens svärd,
Från Eden pöbeln utesluter.
Som Ljungams öra flyr opp, *
Och mäter med en blick de svarta korpars tropp,
Som kring ett rof i kärret stoja;
Han skyndar lugn sitt ljusa
lopp,-Och ilskan tuggar på sin boja:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
