Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag syntes kall, men var dock varm;
Jag slöt min låga i min barm.
Jag skördat lof: mig tadlet slog;
Jag vet ej, hvem af dem bedrog.
Min Sång en verid ej tjusa skall;
Så högt gick ej dess vågors svall.
Den Vaktelns var, i enslig skog,
Som hörs af få, men höres nog.
Så skall i lifvet, mången gång,
Af vänners krets bli hörd min Sång.
Den skall ej vidt kring jorden gå,
Men icke dö så snart ändå.
Min Död — den ej beklagas bör;
Ett uselt stoft han blott förstör.
Hvad som odödligt hos mig var,
Sin högsta flygt i döden tar. §
Farväl, o Jord! Farväl, mitt stoft!
Farväl, du Hoppets rosendoft!
Hvad jag med jordisk längtan sett,
Jag glömmer allt. Jag hoppas ett.
SKALDENS EL0MMA.
fin blomma Skalden har:
Så skön och underbar
Är ingen annan blomma.
Hon blommar ej på grönan äng;
Hon står på ingen blomster-säng,
Ej vid en källas rand:
Långt bort hon är i längtans blåa land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
