Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han sade: „Se så,
Var inte så rå“ . . .
Och lärde mig sväfva och hoppa på tå.
Stormvingarne mina med föga fog
Han klippte och 9ade att hälften var nog;
Och mera behag
Och nättare slag
Jag öfvade in, fast vingklippt och svag.
Se’n följdes vi åt till Italiens land.
Der sjöngo små vindar vid Arnos strand.
. De lärde mig snart
Att glömma min art
Och sjunga, som de, både mildt och klart.
Der dvaldes jag qvar under lek ett år
Och tiden den gick, som då lycka rår,
Till dess att min håg
Ät Nordanland låg
Och längtan mig dref öfver Skog och Våg.
Jag kom till mitt land, jag välkommen var,
Ty vårliga skänker jag med mig bar.
* Och skogarnes sus
Och bäckarnes brus
Steg jublande mot mig ur jordens grus.
Sist kom jag hit hem en midsommarnatt,
Då solen alltjemt på himmelen satt
Och glömde gå ned
Och stråleglans spred
På skyar och sjöar och berg och hed.
„Se här, Sulitelma, din fordne vån––––
Se ej så på Solen — känn mig igen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
