- Project Runeberg -  Poetiskt album. Vald samling af svensk lyrik /
613

(1857) [MARC] With: Johan August Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Faran han endast till namnet fått röna,
stolt vill han kufva den okända sköna;
vid sin triumfvagn han henne vill se
fjettrad: — o ve!
minns ej har mången
förr i den fejden blef sårad och fången.

Ut har han stormat i vidöppen verld,
kommer så åter till fädernehärd
tyst och med kallsvett på kämpareänne.
Huru han kampen bestått ej vi känne:
hvad han förlorade och hvad han vann
vet endast han.

Dock står det skrifvet
djupt i hans drag hvad han heratat af lifvet.

Fred har han ernått, en sådan slags fred,
som i en stad, hvilken elden brännt ned,
och der bland remnade, svarta ruiner
endast en nattflägt i murarna hviner.

Stum är han nu; ej som stormstilladt haf:
stum som en graf.

Nästa minuten

hafvet kan brusa, — men grafven blir sluten.

Ögat, som strålade eldigt och käckt,
blickar nu liknöjdt; dess låga är släckt.

Ej ur vulkanen mot himlarna flammar
elden, som sprängde sin fjellstarka kammar;
glöden är svartnad i lidelsens ugn;
ytan är lugn.

Kanske derunder

sjönk ett Pompeji i härjningens stunder.

Fruktan och hopp, som på verldslifvets haf
jaga de dödlige, vet han ej af.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:56:03 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/poetalbum/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free