Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frans Michael Franzén - Ur Cykeln „Selma och Fanny“ - Pappersdraken - Morgonstjernan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„En bild af det menskliga lifvet!u
Utlåter sig fadren härvid.
„Ett blad åt oss alla är gifvet,
Att föra, mot stormen i strid.
Med ögat åt höjden, ej släpp den, om än
Du fölle: blott res dig igenu.
Hur bladet sig höjde och sänkte,
Såg Fanny, och skärpte sin blick.
Ett F, som mot solen der blänkte,
Nu först hon i ögonen fick.
Så sväfvar, hur länge? (det var hennes ord)
Min själ mellan himmel och jord.
Han sjelf, som det ritat, nu kände
En anande skräck vid dess flygt;
Och hastigt tillbaka sig vände,
Då tråden ur handen blef ryckt.
Försvunnet var bladet; ej fans det igen;
Blek stod han, och såg på sin vän.
Morgonstjernan.
O morgon! som förnyar
Mitt saliga förbund med Gud:
På dina purpurskyar,
Hvem bär mig nådens bud?
Du, på hvars glans så gerna
Jag såg ren i min moders famn.
I dag, o morgonstjerna,
Förstår jag rätt ditt namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
