Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg - Julqvällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„ Välsignad är den godes skänktt,
Så talte gossen på sin bänk,
Och tåren i hans öga log,
När han den bjudna skifvan tog.
Hon ville dela, som hon delt;
I hennes hand var brödet helt.
Förvånad hon sitt öga fäst
På fremlingen, sin späda gäst;
Hon undrar och hon ser och ser,
Han syntes ej densamma mer.
Hans öga brann, som stjernan, klart,
Hans panna lyste underbart,
Från skuldran spridde sig hans drägt,
Som dimmorna för vindens fläkt,
Och hastigt står en engel der,
Så skön, som Skaparns himmel är.
Ett saligare ljus gick opp,
Hvart hjerta slog af fröjd och hopp.
Det var en oförgätlig qväll
Uti det goda folkets tjäll;
Och skönare var ingen fest,
Ty engeln blef hos dem som gäst.
Sen mången vinter gjort sitt tåg,
Jag kom en julqväll dit och såg.
De godas hydda fanns der än,
Och deras soneson i den;
Han hade börjat gråna ren,
Och satt till bords vid brasans sken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
