Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Ludvig Runeberg - Grafven i Perho. 1—2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då kom äfven dit den gamle fadren,
Ropade tillsammans sina söner
Och begynte: „Yäl har verket skridit,
Men med bättre flit det skridit bättre.
Alla kan jag ej på engång straffa,
En har äfven mer än andrå felat,
Han skall straffas för sig sjelf och andra.
I den trånga källarn i min stuga,
Under golfvets tjocka tiljor gräfven,
Skall förbrytarn sitta innesluten.
Trenne dars och trenne nätters vexling
Skall hans skumma öga icke skåda,
Trenne dars och trenne nätters näring
Skall hans torra tunga icke smakaa.
Så han sade och gick bort förgrymmad,
I sitt ord, sin blick, men ej i hjertat,
Om de stora tårar ej bedrogo,
Som, då han sig vände, sköljde kinden.
Ren låg jorden tyst i nattens armar.
I sin stuga sof den gamle fadren,
Bröderna i pörtet på sin stråbädd.
Ingen sof, så sannt han tycktes sofva;
Men han väntade de andras sömn blott.
Först, när hvar och en han somnad trodde,
Steg den yngste, Jakob, upp från bädden
Och begaf sig till sin far i stugan.
„Fader, jag är den, som har förbrutit;
På min födslodag sprang jag i glädje
Obetänksamt kring och glömde plöja.
Straffa mig som bröt, och ingen annantt.
Honom svarade den gamle fadren:
„Som ditt brott är, blir ditt straff i morgonu.
Jakob gick och lade sig till hvila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
