Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johan Jakob Nervander - Troubadouren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Behåller för sig, när han far,
— Sin lyra och sin smärta qvar.
Ty ej den vänliga pokalhi,
Ej festens glans i riddarsal’n,
Ej sköna läppars bön förmår,
Att fängsla honom qvar:
När våren väcks och fogeln slår,
Han åter hädan drar;
Och skild, som förr, han endast har
Sin lyra och sin smärta qvar.
Och snart han vid en flickas graf
Svns i en dal vid Hiéres’ haf.
— Ett rosen-stånd på grafven står,
Och tills det blommat ut,
Han dröjer der, och när han går,
Han med sig då till slut
Den sista ros, som än finns qvar,
Och lyran och sin smärta tar.
Och hvarje vår blef rosen bytt,
Hen hvarje vår ock glansen flytt
Allt mer ifrån hans blick och kind;
Och sist en morgon såg
En yngling, smekt af nattens vind,
Som blek på grafven låg;
Hans matta öga brutet var,
Men lyran på hans arm låg qvar.
Och denna graf, som också gömt
Hans trötta hjerta, har man glömt,
Ty daggens gråt har skriften nött
Ifrån hans minnessten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
