- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
8

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Det skall bli som ni önskar; och förlåt, att
jag besvärat er!»

»Nej, det är jag, som får be er om förlåtelse.
Hvar och en har rätt att utkräfva, hvad
han har att fordra. För öfrigt är jag van vid
dylikt ... Det är emellertid lördag i dag ... Man
har om lördagarna så mycket göra på landet! ...
Och då det är fråga om dylika affärer, kan ni väl
förstå, att jag helst håller mig afsides, eller hur?
Det är sant att jag ofta underhandlar med de
judiska procentarna och gör upp med dem; men
för den här gången skulle jag emellertid föredraga,
att ni vände er till min far.»

»I morgon då!» svarade den unge mannen
och bugade sig.

»Får jag bjuda er ännu en kopp te?» frågade
fröken Plawicka.

»Nej, tack! Tillåt mig önska er godnatt!»

Han reste sig, och denna gången räckte han
henne först handen. Den unga flickan lade ett
ögonblick sin hand i hans, men drog den därpå
genast tillbaka och återtog sin förbehållsamma
uppsyn.

En viss köld följde på det första mottagandets
hjärtlighet.

»Nåväl då, godnatt! Betjänten skall föra er
till er kammare,» återtog den unga flickan.

Polaniecki var allena. I grunden var han
missnöjd med sig själf, men sökte för den skull
också så mycket mera öfvertyga sig om att han
handlat följdriktigt och med urskillning. Han hade
ju i själfva verket kommit för att återfordra sina
penningar, men alldeles icke för att säga
artigheter. Hvad brydde han sig om fröken Plawicka?
Så mycket bättre, om hon toge honom för en
ohyfsad person! I allmänhet skyndar man sig
desto mer att tillfredsställa en fordringsägare, ju
omedgörligare han visar sig.

Men den blygsel han inom sig erfor var

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free