- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
15

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rosafärgade perkalklänning, hade hon hos sig något af
söndagens strålande högtidlighet på samma gång
som af den vackra sommarmorgonens friskhet.
Hennes bruna hår, som råkat något litet i oordning,
hennes kinder, som lifvades af en lätt rodnad,
hennes på en gång milda och öppna blick, allt
andades ungdom och hälsa. Polaniecki fann henne
gladare, oändligt mycket gladare och mera
intagande än hon synts honom föregående afton.

»Högmässan försenas i dag,» sade hon till sin
far. »Kyrkoherden måste begifva sig till kvarnen
för att ge gamla Hedvig, som ligger på sitt yttersta,
sista smörjeisen. Du har ännu en hel timme på
dig.»

»Nå, det faller sig bra. Ni ska göra närmare
bekantskap, medan vi vänta. Han är en lefvande
afbild af sin mor! Jag säger intet mer, Marie ...
Men du såg henne aldrig, den stackars kära Anna!
Det var sant, en annan sak — i morgon ska vi
endast ha att göra med en fordringsägare ... men
i dag är han vår släkting och gäst!»

»Så mycket bättre,» inföll den unga flickan ...
»då ska vi tillbringa en angenäm och glad söndag!»

Polaniecki bugade sig.

»Ni vakade så länge i går,» sade han, »och
ändå är ni i dag så tidigt uppe!»

Hon åhörde honom småleende.

»Å, ser ni, kocken och jag voro i morgonmässan
endast för att få tid att så mycket bättre
sörja för er middag.»

»Så när hade jag glömt ett uppdrag till er,»
fortsatte den unge mannen. »Fru Emilia Chwastowska
har bedt mig hälsa till er.»

»Den goda Emilia! Vi ha inte sett hvarandra
på ett helt år! ... Men vi skrifva regelbundet till
hvarandra. Jag vet, att hon rest till Reichenhall
för sin lilla flickas skull.»

»Ja, hon reste för tre dagar se’n.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free