- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
43

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En obestämd åtbörd af handen var det enda
svar han erhöll. Hans onkel önskade fortfarande
få vara i fred med sina tankar.

Slutligen talade han, och hans anlete sken som
af en plötslig ingifvelse.

»Stas!» utropade han. »Hvarför skola vi tvista
på detta sätt? Finnes inte ett helt enkelt sätt att
ordna allt?»

»Vill ni ha den godheten meddela mig detta
sätt?»

»Tag mina märgellager ...

»Hvad säger ni?» frågade Polaniecki, som
trodde sig ha hört orätt.

»Jo, jag säger ... tag mina märgellager ...
För hit din bolagsman ... låt en sakkunnig
undersöka dem, om du så vill ... Ditt alter ego, hur
heter han nu igen? ... Han skall betala sin andel
i klingande mynt ... du skall förbli min gäldenär
...
eller också kunna vi kvitta vår räkning ...
som du tycker ... Se så, det är ju öfverenskommet?
Din hand på det ... det är en förmögenhet
för oss alla ...»

Den unge mannen, som först blef alldeles
stum af häpnad, rusade emellertid upp som
drifven af en fjäder.

»Nej!» utbrast han harmset, »en sak finnes,
som jag aldrig skall tåla! Man gäckas inte
ostraffadt med mig — hör ni? ... Behåll era märgellager
och betala mig mina pengar! Era förslag äro
endast skamliga undflykter eller tomma förslag
utan sundt förnuft.»

Ett ögonblicks tystnad rådde. En olympisk
vredes åskor samlade sig på den ädle herrns till
Krzemien panna, och han rynkade ögonbrynen.
Först krossade han med blicken sin nevö.
Därefter ställde han sina steg till vapentrofén och
nedtog från denna en dolkknif, som han med en
storartad åtbörd räckte honom, sägande:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free