Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Ser ni, det är här inte fråga allenast om
att ni afstått er fordran ... ur juridisk synpunkt.
Er handling har i Maries ögon fått en helt annan
betydelse. Hvarför skall jag dölja det för er? ...
Ni har gjort intryck på hennes hjärta ... och nu
låter ni henne erfara en grym missräkning.»
»Det skulle kosta mycket på mig att för
någon annan än er tillstå det,» svarade Polaniecki.
»Men i själfva verket har jag här begått en af
de största dumheter, för hvilken en förståndig karl
kan förebrå sig. Jag har också blifvit grymt
straffad!»
Hon såg upp på honom med sina blå ögon,
i hvilka han kunde läsa ett oförställdt
deltagande.
»Min stackars vän!» utbrast hon. »Ni är
således till den grad betagen i henne? ... Om jag
frågar er, sker detta alldeles inte af tom
nyfikenhet ... Ty efter som ni ändå ser mig besluten att
godtgöra det onda, måste jag väl också först känna
hela dess vidd.»
»Ja, ni har rätt, tusen gånger rätt,» återtog
han lifligt. »Vet ni hvad det är, som gifvit mig
dödsstöten och tagit mig till fånga, med kropp
och själ? ... Jo, det första brefvet, som ni visade
mig! Det är visserligen sant att fröken Plawicka
behagade mig, då jag såg henne på Krzemien.
Jag tänkte också: ’hon är bättre och älskvärdare
än tusen andra ... Hon är den kvinna jag
söker!’ Men ack! Jag lydde på samma gång en
föresats. En affärsman bör aldrig offra sina
intressen för sin nyck. Ni förstår, att då man
uppställer dylika principer för sig, hakar man sig
också fast vid dem med båda händerna. Dessutom
finnas två olika väsen hos hvar och en af
oss, och det ena kritiserar oupphörligt det andras
görande och låtande. Men denne surmulne granskare
upprepade oupphörligt: ’låt bli, du skall
aldrig komma öfverens med fadern!’ Han är också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
