- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
90

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Polaniecki hade i själfva verket en nästan
yppig bostad. Man skulle kunnat tro, att han stod
i begrepp att gifta sig. Och denna bostad, som
var litet för dyrbar, skänkte honom ett oändligt
nöje, ty den gaf ett sken af verklighet åt hans
käraste drömmar.

»Säg mig,» återtog Plawicki, »hvarför gifter
du dig inte?»

»Jag skall söka göra det, så snart jag kan!»

Herr Plawicki smålog illparigt, och i det han
slog sin nevö på axeln upprepade han med ett
uttryck af hemligt förstånd:

»Å, jag vet, jag vet nog med hvem.»

»Ja, försök bara att ha hemligheter för en så
slipad diplomat!» utropade Polaniecki muntert.

»Eh, eh! ... En änka, är det inte så? ... En
vacker änka?»

»Hvad onkel är för en faslig karl!»

»Nå ... Har jag inte gissat rätt? Gud välsigne
dig, såsom jag hädanefter välsignar dig ... Och nu
farväl; jag måste gå ... Middag, och se’n konsert
i Schweizerdalen

»Med den oskiljaktige Maszko?»

»Nej, med Marie; men Maszko skall göra oss
sällskap.»

»Bigiel och jag ha också tänkt gå dit.»

»Förträffligt! Då skola vi återse hvarandra.
Berget kom inte för att träffa Mohamed, men
människorna träffa allestädes hvarandra. Farväl!»

Polaniecki hade alls icke tänkt på att tillbringa
sin afton på konserten, men då Plawicki meddelade
honom sin afsikt, erfor han en oemotståndlig lust
att återse Marie. Bigiel visade sig för öfrigt
villig. Några timmar därefter inträdde båda två
i den offentliga trädgård, som fått namn af
Schweizerdalen.

Ehuru man redan var i september, var där
mycket folk. Aftonen var vacker och mild; också
hade publiken, så att säga, en vårlig anstrykning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free