Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Elfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och glänsande färger och upplöste sig därefter i
rymden, sålunda förebådande en vacker höstdag.
Perrongen var tom; endast en och annan af
järnvägsbetjäningen skyndade hastigt öfver den.
Småningom började emellertid resande tillströmma, och
plötsligt varseblef Polaniecki midt framför sig en
skugga, som dök fram ur dimman. Hans hjärta
var nära att stanna af den rörelse han erfor, ty
han hade snart igenkänt Marie Plawicka. Hon
hade, åtföljd af sin kammarjungfru, också kommit
för att taga emot de resande.
Detta oväntade möte förvirrade båda lika
mycket. Den unga flickan stannade öfverraskad och
blef helt röd. Polaniecki sansade sig emellertid
hastigt och sade bugande sig för henne:
»God morgon, min fröken; det är en vacker
dag för oss, efter som den återför våra kära
resande till oss!»
»Ja, det är verkligen en glad öfverraskning!»
»Bästa beviset på er uppriktighet är att se er
så här tidigt ute!»
ȁ, jag har inte lagt bort min vana att stiga
tidigt upp.»
»På det sättet ha vi emellertid båda kommit
alldeles för tidigt. Tåget kommer först om en
halftimme. Tillåter ni mig be er gå litet, hellre än
att stå stilla? Morgonen är kall; men dagen lofvar
bli mycket vacker för att värdigt fira våra vänner!»
»Ja, dimman höjer sig, det är tecken till
vackert väder!»
Och Marie lyfte mot himlen sina blå ögon,
hvilka antogo en violett skiftning i det bleka
morgonljuset.
»Behagar ni inte gå längs perrongen?» frågade
den unge mannen.
»Nej, tack, jag stannar hellre inne i väntsalen!»
Hon aflägsnade sig med en lätt hälsning, och
Polaniecki, som blef allena, började åter sin
vandring. Maries vägran gjorde honom först förtretad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
