Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Tolfte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genast arftagare uppdyka från alla väderstreck,
alldeles som sparfvar, åt hvilka man kastar en
näfve brödsmulor. Den möjliga framgången beror
då af tre villkor: att vara den förste att göra sina
rättigheter gällande, att anföra mer eller mindre
antagliga skäl till stöd för sina anspråk och
slutligen att finna någon säker person, som kan draga
bästa nyttan af dem. Var af den godheten observera,
att ett energiskt, kompetent och skickligt
biträde i själfva verket kan draga allt ur intet,
hvaremot en oerfaren person, som inte har
tillräckligt förstånd om de intressen han skall
försvara, äfventyrar att blottställa allt, äfven om han
ägde en fast operationsbas till utgångspunkt.»
»Också räknar jag i detta fall endast på er
vänskap för oss!»
»Och ni skall inte besvikas i er väntan!»
försäkrade Maszko med återhållen rörelse. »Jag
hyser för er, liksom för fröken Marie, en liflig och
aktningsfull tillgifvenhets känslor, som om jag
verkligen hade den äran att tillhöra er familj.»
»Jag tackar er i den moderlösas namn!» sade
den gamle sprätten med värdighet.
»I alla fall,» fortsatte Maszko, allt mer och
mer högtidlig, »måste ni, om ni vill att jag med
eftertryck skall försvara er sak, under de
omständigheter, som nu sysselsätta oss, liksom under
dem, som framdeles kunna komma i fråga, gifva
mig rätt och plikt därtill!»
Därpå grep den unge advokaten herr Plawickis
båda händar och utropade:
»Bäste och högt ärade herre, ni anar helt
säkert målet för mina önskningar; haf den
godheten att höra mig till slut!»
Ehuru de voro allena i rummet, började Maszko
tala nästan med låg röst, men han uttryckte sig
med kraft och värdighet och därtill med den måtta,
som anstår en man, medveten om sin förtjänst
och sitt värde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
