Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid bordet. Polaniecki tänkte på de underrättelser,
han erhållit från Warschau.
»Jag har fått bref från Maszko,» sade han till
sin kusin.
»Jag också,» svarade Bukacki.
»Du också? Kors, då måste Maszko vara i
stor förlägenhet!»
»Ja, ja, men, han ber mig köpa ... ni vet nog
hvad.»
Han sade med flit icke »Krzemien» af
undseende för Marie ... Han kände den oenighet, som
detta ämne förut framkallat mellan de båda unga
makarna. Men Polaniecki, som förstod hans
finkänslighet, lugnade honom.
»Min Gud! Förr undveko vi detta namn ...
af fruktan för att skrika, som då man sätter fingret
på ett sår ... men nu är det förbi, eller hur, min
älskling?»
»Stas har rätt,» inföll Marie ... »Jag vet, att
det är fråga om Krzemien och att ni skulle köpa
godset!» sade hon och vände sig till Bukacki.
»Nåväl, hvad tänker du göra?» frågade Stas.
»Jag köper det inte. Min kusin kunde tro,
att vi kastade det fram och tillbaka mellan oss
som en boll.»
Marie rodnade vid dessa ord.
»Jag tänker verkligen inte mera på Krzemien,»
sade hon.
»Det bevisar att du är medgörlig och klok,»
förklarade hennes man gillande.
Därpå vände han sig till Bukacki:
»Maszko betraktar dig tydligen som sin
räddningsplanka.»
»Ack, jag är ingen planka alls ... Betrakta
mig noga ... Ett halmstrå snarast!... Den, som
tänker rädda sig med tillhjälp af detta halmstrå,
skall sjunka och drunkna. Dessutom har Maszko
mer än en gång sagt mig, att mina nerver äro
förslappade! Kanske förhåller det sig också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
