Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Sjätte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tänka på kinesiska fruntimmer på gravyrer och
förlänade hennes ansikte ett uttryck af illparighet
och falskhet. Hon kastade axlarna tillbaka och
sköt fram bröstet. Bukacki påstod, att hon bar
sin barm som en offergåfva.
Hon försäkrade genast Marie, att som de skulle
sitta i samma ateljé, måste nödvändigt ett
kamratskap i konsten uppstå mellan dem; för
Polaniecki förklarade hon, att hon mindes honom såsom
en utmärkt dansör och en intressant kåsör, af
hvars talanger hon ännu trodde sig kunna komma
i åtnjutande! Rom berusade henne och Cosmopolis
var hennes favoritroman, i Villa Doria var hon
alldeles betagen, utsikten från Monte Pincio hänryckte
henne, katakomberna hoppades hon få besöka, och
slutligen hade hon nyligen läst Rossis arbeten.
Efter denna utgjutelse tryckte hon artistens
hand, smålog kokett i förbigående mot Polaniecki,
förklarade, att hon afstode platsen åt en värdigare
än hon själf och aflägsnade sig som en stormil,
kvarlämnande intrycket af samtidigt en hvirfvelvind,
en kinesiska och en blomma. Herr Osnowski,
som var en helt ung man med blondinens intetsägande
ansikte, följde henne, utan att ha lyckats
få säga ett enda ord.
Swirski drog djupt efter andan.
»Det kan man kalla för en orkan!» sade han.
»Om ni tror, att det är lätt att hålla henne stilla,
om också bara två minuter, bedrar ni er!»
»Men hvilket originellt ansikte!» inföll Marie.
»Kan man få se hennes porträtt?»
Polaniecki och hans hustru gingo fram till
staffliet och uttryckte sin beundran för artisten,
utan att likväl göra sig skyldiga till smicker.
Swirski mottog gärna loford, då han tyckte dem
vara uppriktiga och ursprungliga. Han täckte
öfver porträttet, satte undan det i ett hörn af salongen
och, sedan han själf placerat Marie på en stol,
började han studera hennes utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
