- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
187

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sin skiftning af violerna och hennes läppar icke
sin glans af körsbären.

Då hon en dag framför spegeln i artistens
ateljé satte på sig sin hatt och Marie gjorde en
hänsyftning på föregående afton, som tillbringats
på teatern, började hon emellertid fråga om de
uppträdande sångarna och sångerskorna och om
musiken, hvarpå hon vände sig till Polaniecki och
frågade:

»Skulle ni vilja ha den godheten att föra mig
till min vagn?»

Hon kastade sin mantilj öfver axlarna och
sökte efter midjebanden för att knyta dem om
lifvet ...

Hon stannade i tamburen:

»Mina handskar besvära mig, jag kan inte få
tag i ändarna,» sade hon, »vill ni hjälpa mig?»

Polaniecki lutade sig intill henne och måste,
så att säga, omfamna henne. En brännande hetta
kom hans blod att sjuda. Hon höll sig framåtlutad,
hon också, så att den värme, som utstrålade från
hennes ansikte och kropp insvepte honom.

Därpå mumlade hon:

»Hvad har jag gjort er ... Hvarför är ni ond
på mig? Det är mycket illa. Jag har behof af
älskande själar. Ja, hvad har jag gjort er?»

Han hade emellertid lyckats finna midjebandets
ändar ... Han lyfte upp dem, ryggade ett steg
tillbaka och svarade därpå med segerns brutala triumf,
för att riktigt låta henne förstå, att han icke låtit
fånga sig pä betet:

»Ni har alls ingenting gjort mig, min fru, och
skulle för öfrigt aldrig kunna göra mig något!»

Htm slungade genast hans oförsynthet tillbaka,
liksom en boll i lawn tennis.

»Jag fäster vanligen så liten uppmärksamhet
vid personer, att det stundom händer, att jag sårar
dem utan att veta det!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free