- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
226

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

då vara säker om att erhålla ja. Ännu ett sista
ord, men i största förtroende ... för att häfva hans
betänkligheter, om han ännu hyste sådana ...
Nåväl, man hade flera gånger öfverraskat fröken Lina
Castelli i tårar, och anledningen till dessa tårar
var ingen annan än hans likgiltighet och långa
frånvaro!

Då Zawilowski kom hem, kände han sig
liksom berusad ... Inbillning, känsla, alla strängar
dallrade inom honom och vaggade honom i en
harmoni, som höll honom vaken flera timmar. Af
fruktan för att störa denna sin själs utsökta
musik, tände han icke ljus, utan i det bleka
månskenet tänkte eller fastmer improviserade han. Han
älskade visserligen ännu icke fröken Castelli, men
vid tanken på henne hänfördes han af en djup
rörelse och sådana bilder som de, om hvilka älskande
drömma, framträdde för hans ögon. Han tyckte
sig se henne; han såg hennes vackra mörka ögon,
hennes hufvud, som kransades af guldgult hår och,
liksom en blomma, lutade sig för att hvila mot
hans bröst ... Han smekte hennes silkeslena lockar
och kysste hennes marmorhvita panna; han höll
henne i sin famn, lutade sig öfver henne för att
se, om hans kyssar torkat hennes tårar, och
hennes blick log emot honom, såsom en himmel, från
hvilken regndropparna glittra i solen ... Hans
inbillning hänförde hans sinnen. Han tillstod för
henne sin kärlek, tryckte henne till sitt bröst,
räknade deras hjärtans snabba slag eller knäböjde vid
hennes fötter och förnam genom sidenet den
ljumma doften från hennes som en nymfs så fina
kropp. En rysning genomilade honom. Dittills
hade hon för honom varit endast en bild; nu
uppenbarade hon sig för honom såsom en kvinna.

Redan följande dag begaf han sig på besök
till Linetta. Under natten hade han diktat ett
skaldestycke, som han kallade: »Spindelväf».

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free