- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
241

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Fjärde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Det är inte fråga om dessa diamanter,» utbrast
fru Bronicz, färdig att kasta sig i gubbens armar
...
»Men hvilken gåfva, hvilket hjärta!»

Den gamla hedersmannen värjde sig med sin
vanliga rättframhet.

»Låt mig vara, min fru; lämna mig i fred!»

Därefter skingrade sig sällskapet i små
grupper. De båda förlofvade syntes så upptagna af
hvarandra, att hela världen försvann för dem.
Kopowski hade märkbart närmat sig Annette,
Polaniecki hade uppsökt fru Maszko. Hvad Maszko själf
angick, så belägrade han formligen den gamle
Crœsus och hade skjutit sin stol så nära den
giktbrutnes rullstol, att ingen kunde komma fram ...
Han talade om förflutna tider, ett för alla gamla
så kärt samtalsämne; han visste uppskatta dem,
ehuru han fullkomligt erkände, att framåtskridandet
hade sina fördelar; han förklarade för den gamle
mannen, att allt måste utveckla och ombilda sig
här på jorden, adeln liksom allt annat.

Därpå framställde han for Zawilowski sina
statsekonomiska grundsatser. Den gamle ädlingen
åhörde honom, skakade på hufvudet och upprepade
då och då: »Kors, kors! Det är alldeles nytt för
mig! Men, min herre, jag har kunnat reda mig
förträffligt utan allt det där!»

Medan de samtalade på detta sätt, upphörde
fru Bronicz icke att med sina rörda blickar följa
de nyförlofvade, allt under det hon för herr
Plawicki, som å sin sida med sina blickar följde
Annette Osnowska, berätta tusen minnen från sin
ungdom, från sitt äktenskap med sin Theodor och
sin olycka att förlora honom. Plawicki åhörde
henne tankspridd, under det hon med af tårar
skälfvande röst fortsatte:

»På detta sätt har hela min kärlek, ha alla
mina förhoppningar, har hela min tro samlat sig
på Linetta. Ni förstår mig ju, inte sant? Ni har
ju själf en dotter!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Aug 20 21:24:55 2017 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/polaniecki/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free