- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
266

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Femte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 266 –

förskaffade honom en viss förtviflad tröst. En
usling behöfde icke kämpa mot sig själf; han kunde
tillfredsställa sina instinkter . . . Ja. Då han
bedrog Marie, trampade han sitt hjärta, sin heder,
de grundsatser, på hvilka han tycktes ha byggt
sitt lif, under fötterna . . . Men till ersättning skulle
han äga fru Maszko!

Ett af två, tänkte han, antingen skulle denna
omtala allt för sin man, och då skulle de följande
dag slåss; eller ock skulle hon tiga och bli hans
medbrottsling. Som Maszko skulle vara borta hela
dagen, skulle han kunna tillfredsställa sin åtrå, om
också hela världen efteråt ramlade! . . .

Då han närmade sig Bigiels villa, såg han
fönstren till sin sängkammare ännu upplysta. Han
skulle helst sett att Marie redan somnat. Ett
ögonblick tänkte han på att förlänga sin promenad,
men han varseblef den unga kvinnans skuggbild
på fönsterrutan . . . Hon väntade honom sannolikt
och hade kanske sett honom . . . Det var för den
skull bäst att gå in.

Hon tog emot honom i nattdräkt med håret
utslaget kring axlarna . . . Hon visste, att hennes
hår var vackert och att han gärna stack händerna
i det.

»Hvarför har du väntat på mig?» inföll han
på tröskeln.

Hon gick emot honom med sitt vackra och
milda leende.

»Jag väntade på dig för att göra vår aftonbön.»

Allt ifrån deras resa till Rom läste de i själfva
verket tillsammans sina aftonböner . . . Men denna
gång fann han blotta tanken på att knäböja vid
sin hustrus sida odräglig.

»Nåväl » frågade hon, »är du nöjd med att
ha gjort en god gärning?»
»Ja!»

»Känner fru Maszko sin mans verkliga
ställning?»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free