Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Femte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 267 –
»Det beror på . . . men det är sent... låt oss
gå till hvila.»
»God natt, och ännu en gång tack... Du är
verkligen en god och hederlig man.»
Hon närmade sin panna intill hans läppar,
och då han kysste henne, hade han en liflig
påminnelse af hela lågheten hos denna kyss och hela
den rad små lågheter, som han hvarje dag skulle
nödgas göra sig skyldig till.
Hon knäböjde nu och läste sina böner med
hög röst, och han måste följa hennes exempel.
O, hvilken usel komedi han spelade!
Följande dag steg han sent upp, trött och
olustig. Han kände sig modfälld, utmattad. I den
regniga och grå dagern syntes honom hans sak på
en gång hvardagligare och simplare. Framtiden
syntes icke mera lika hotande eller felet lika stort.
Han undrade, om fru Maszko erkänt allt för sin
man. I så fall försvårades ställningen. Man
kunde visserligen måttligt akta advokaten, men han
var hvarken feg eller dum. En dylik förolämpning
skulle han aldrig hålla till godo. För den skull
kunde man förutse förklaringar, skandal, en duell!
En fatal • historia! Och tänk, om saken komme
till Maries öron? Hittills hade han lefvat så lugnt
och brytt sig så litet om allmänna meningen och
världen! Men nu tänkte och grubblade han
oupphörligt på den frågan: har hon sagt något, eller
har hon inte sagt något? »För tusan!» sade han
för sig själf, »skulle jag kommit därhän att vara
rädd för Maszko?» Men det var inte Maszko han
fruktade, utan Marie . . . Ett öfverraskande
förhållande, som han åtta dagar förut icke skulle kunnat
tänka sig! Därpå tillväxte åter hans oro i den
mån tiden gick. Han vågade icke se någon i
ansiktet. »Så där är det, då man inte har rent samvete!
Huru dyrt kan inte ett enda ögonblicks
obetänksamhet komma att stå oss!» Under förevändning
att återsända käppen, som han lånat aftonen förut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
