- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
282

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 282 –

dem, kunde ingen värja sig från en viss känsla af
missräkning.

I sitt senaste bref till Linetta hade Ignatius
bland annat skrifvit:

»Jag skulle vilja vara jordens rikaste man för
att lägga alla dessa rikedomar för dina fötter; men
du skall vara min enda, min dyrbaraste skatt. . .
Jag svär, att jag icke ens tänker på denna
missräkning, och jag vet väl, att du, som så litet
intresserar dig för positiva saker, endast skulle känt
dig bedröfvad, om du trott, att jag själf erfarit
någon smärta däröfver .. . Jag bryr. mig lika litet
om det, som det är sant, att jag älskar dig...
Det är en helig ed för mig, du bör tro mig .. .
Försakelselser, umbäranden drabba ofta vår
stackars mänsklighot, men jag skall nog veta att hålla
dem borta från dig... O, min tillbedda! Min
enda kärlek, mitt älskade barn, min
härskarinna! ...»

Fröken Castelli visade detta bref för fru
Annette, för sin väninna Stëfania Ratkowska och,
naturligtvis, för sin tant, så snart denna återkom ...
Zawilowski bedrog sig icke med afseende på Linetta
. . • åtminstone så till vida som hon tycktes vara
likgiltig och höll sig tyst midt under alla de
förebråelser, som gubben Zawilowskis oförlåtliga brist
på förutseende framkallade . . . Måhända hade
hennes ögon återtagit sitt gamla sömnaktiga utseende;
måhända skulle man kunnat märka ett litet
föraktfullt veck i hennes mungipor, då man talade
med henne om skalden; måhända samtalade hon
denna afton väl länge med »tant»; men, såsom det
anstår en person, hvilken icke intresserar sig för
positiva saker, tog hon likväl aldrig till ordet för
att uttala sin mening i denna sak.

Kopowski hade nog dålig smak att häntyda
därpå i hennes närvaro, men hon lade först fingret
på sina läppar och förde det därpå i den
riktning, där den unge mannen befann sig, liksom för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free