- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
289

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Nionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 289 –

Här kippade Osnowski flera gånger efter andan
. . . Polaniecki, som först blef alldeles förbluffad
öfver hvad han hörde, utbrast:

»Men, store Gud, hvad har då händt?»
»Jo, det här har händt: de där damerna
afreste i morgse till utlandet med Kopowski i
egenskap af fröken Castellis fästman.»

Polaniecki, som stigit upp från sin stol, satte
sig igen. Hans af sinnesrörelse och oro
förvridna drag uttryckte en obeskriflig häpnad. Han
höll några sekunder sina blickar fästa på Osnowski
och frågade slutligen, alldeles oförmögen att fatta
tråden i hans tankegång:

»Kopowski? . . . Och med fröken Castelli? ...»
»Ack!» sacle Osnowski, »ni vet, att jag är
nära släkt med de där fruntimren. Min mor var
köttslig kusin med fru Bronicz’ syster; de
uppfostrades tillsammans. Ni inser således, att det
fastmer låge i mitt intresse att skona dem . . . Men
lika godt! All förbindelse oss emellan är nu bruten.
För öfrigt, om fröken Castelli också varit min
egen syster, skulle jag inte fört ett annat språk.
Hvad Zawilowski angår, så kan jag inte söka upp
honom, ty jag och min hustru lämna redan i dag
Warschau; jag tillstår alltför gärna, att jag skulle
sakna mod därtill . . . Men er skall jag anförtro
allt hvad jag sett, sett med mina egna ögon. . .
Ni skall förstå att mildra slagets våldsamhet.»

Därpå berättade han för Polaniecki uppträdet
i drifhuset i alla dess enskildheter; han var så
upprörd, så uppskakad, att han oupphörligen miste
andan. Men samtidigt förundrade han sig öfver
Polanieckis feberaktiga upphetsning. Han hade
väntat sig att finna honom mera kallblodig. Han
anade icke, att Stas hade personliga orsaker till
att särskildt intressera sig för denna berättelse.

»I första ögonblicket,» fortsatte Osnowski,
»förlorade jag fullständigt hufvudet. Jag är visst inte
en person, som förifrar sig, men jag förstår inte,
19. — Familjen Polaniecki.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free