Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 290 –
att jag inte slog armar och ben af honom?
Kanhända hölls jag tillbaka af den tanken, att han
var min gäst. Kanhända jag också tänkte på
Ig-natius, och kanske tänkte jag på rakt ingenting.
Kort sagdt, jag tappade alldeles hufvudet. . . Jag
gick, men återvände nästa minut och tillsade
honom att följa mig. Han var blek, men syntes
besluten . .. Jag förebrådde honom hans ovärdiga
uppförande att på detta sätt missbruka vår
gästfrihet; Linetta var en slyna, som jag aldrig nog
skall kunna förakta. Hennes giftermål med
Zawilowski var i och med detsamma brutet; men jag
skall nog tvinga den där Kopowski till att gifta
sig med Lina, om jag också skall gå till det
yttersta . . . Det såg för öfrigt ut som om de kommit
öfverens och förutsett alla möjligheter, ty han
svarade, att han sedan lång tid tillbaka älskade
Linetta och stode färdig att föra henne till altaret;
att, om så behöfdes, skulle han gifva Zawilowski
upprättelse, ehuru han alls inte kände sig
förpliktad därtill, enär fröken Linetta till slut ändå
föredragit honom; så mycket sämre för Zawilowski och
så mycket bättre för honom! Han måste ha
upprepat den läxa, som Linetta lärt honom, ty jag
tror inte, att han själf skulle kunnat komma på
dylika tankar.
Jag vet inte hvad som under tiden tilldrog sig
mellan Linetta och fru Bronicz; allt nog, jag hade
ännu inte slutat med Kopowski, då tant Bronicz
kom inrusande i mitt rum. En riktig furie! Hon
ofveröste min hustru och mig med förebråelser.
Vi hade hindrat Linetta att följa sitt hjärtas
verkliga tycke och påtvingat henne Zawilowski, som
hon aldrig älskat; Linetta grät hela nätterna;
Linetta skulle betalat detta äktenskap med sitt lif;
försynen själf hade nu dragit försorg om att
befria henne från detsamma . . . och på det där sättet
gick hon på en hel timme. Vi äro brottsliga;
Zawilowski är brottslig... De allena äro änglar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
