- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
304

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Tionde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 304 –

skulle vaka hos sin far på vårdanstalten,» svarade
Polaniecki. »Jag åkte med honom ända till porten,
och där lofvade han att nästa dag på morgonen
besöka mig. Han tänkte emellertid endast på att
bli af med mig för att kunna jaga en kula genom
sitt hufvud.»

»Ni var således inte den förste, som erhöll
underrättelsen?»

»Nej, något dylikt väntade jag inte.
Lyckligtvis kom fröken Helena till honom för att hämta
honom, så snart hon fick höra, att förlofningen
var bruten.»

»Det var jag, som underrättade henne,» afbröt
Swirski . . . »Hon ville genast afresa; man skulle
verkligen kunnat säga, att hon anade en olycka.»

»Sällsamma varelse!» inföll Polaniecki . . . »Kort
sagdt, hon var den första, som fann honom,
badande i sitt blod; hon ägnade honom den första
vården; hon tillkallade en hel armé af läkare och
lät slutligen genast flytta honom hem till sig »

»Nå, hvad säga läkarna? Kan han räddas?»

»Ännu uttala de sig inte. Han måste ha lutat
på vapnet, då han sköt; kulan afvek ur sin bana,
gick genom pannan och fastnade under
hufvudskålens ben. De ha funnit den och tagit ut den
utan svårighet, men skall han lefva, och, om han
lefver, skall hans intelligens också förbli orubbad?
Det vet man inte. En af läkarna förklarade, att
han fruktade en fullständig förlamning af
talförmågan . . . För öfrigt är det i nuvarande stund
ännu fråga om lifvet.»

Dagen därpå inställde sig Swirski hos fröken
Helena. Först fann ban endast stängda dörrar,
men han var så envis, att man slutligen öppnade
för honom. Fröken Helena förde själf in honom
i det rum, där skalden hvilade . . . Där varseblef
han i det halfdunkel, som vållades af de nedfällda
gardinerna, Zawilowski, med hufvudet inveckladt
i förbandet. Den sårade låg utsträckt med öppen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free