- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
329

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Fjortonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 329 –

»Ja. Hennes afflyttning går honom så djupt
till hjärtat, att hon dagligen uppskjuter den.»

»Hvad har hon för planer?»

»Det yppar hon inte för någon. Jag tror, att
hon har för afsikt att taga slöjan och helga sitt
lif åt att bedja för Ploszowskis själ.»

»Här afbröts deras samtal. Bådas blickar
fängslades nämligen af en förbifarande vagn. De
hade känt igen fru Maszko och hennes mor. Den
unga kvinnan höll just på att med verkligt rörande
omsorg svepa en mantilj om den blinda och var
så upptagen af sin sysselsättning, att hon icke ens
hälsade tillbaka på dem.

»Jag var i förrgår hos dem,» sade Swirski . . .
»det är verkligen en liten bra hustru.»

»Jag ser, att hon isynnerhet är god dotter,»
inföll Polaniecki.

»Det har jag också sett; men som gammal
tviflare föll det mig in, att hon finner nöje i rollen
af uppmärksam och öm dotter. Har ni inte märkt,
att kvinnorna ofta göra en god gärning endast
därför att de tro, att detta klär deras ansikte?»

Polaniecki lämnade Swirski hos skalden och
återvände till sitt kontor. Han hade ännu inte
gått igenom föregående aftons post. Han stängde
för den skull in sig i sitt enskilda rum för att
företaga den nödiga sofringen, men hade knappast
börjat sitt bestyr, förrän vaktmästaren anmälde, att
ett fruntimmer ville tala med honom.

Polaniecki reste sig förtretad. Det föll honom
in, att den besökande icke kunde vara någon annan
än fru Maszko, och han väntade sig för den skull
en stormig förklaring, förebråelser och uppträden;
hans hjärta klappade af oro.

På tröskeln uppenbarade sig emellertid i stället
på det mest oförutsedda sätt Maries älskliga och
leende ansikte.

»Det är bestämdt en öfverraskning, som du
inte väntade dig!» sade hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free