- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
339

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 339 –

omsvep, att under dessa förhållanden den
afgörande stunden syntes honom lika farlig i och för
sig som fruktansvärd till sina följder. Endast
Marie själf, fastän för hvarie dag allt mera matt
och svag, förlorade icke sin förtröstan.

Polaniecki däremot hade ingen förtröstanlängre.
Han genomgick den smärtsammaste pröfningen i
sitt lif. Alla de lidanden, alla de plågor, han
hittills uthärdat, syntes honom rena småsaker i
jämförelse med denna fruktansvärda ångest, som
beröfvade honom hvarje hopp. Efter hans giftermål,
i hans föreställningar om det äktenskapliga lifvet
och i hans drömmar om framtiden hade barnet
spelat förnämsta rollen; nu skulle han icke allenast
afstått från ett barn, utan från alla barn, som till
äfventyrs kunde födas, blott för att rädda den
älskade makans lif. Hans hjärta sönderslets af
medömkan, då Marie med helt svag röst gjorde
honom den fråga, som hon förut så ofta gjort
honom: »Stas, men om det blir en gosse?» Han
hade lust att kasta sig till hennes fötter, stödja
sitt hufvud mot hennes knän och ropa: »Må det
gå som det vill med både flicka och gosse, bara
du stannar hos mig, älskade!» Hans gamla
skräckbilder återkommo på nytt, och åter greps han af
fruktan. Det hopp, Maries kloka ord uppväckt i
hans hjärta, nämligen att syndens våg stundom
återkommer ombildad till ånger, hade slocknat. Han
trodde tvärtom, att hans hustrus sjukdom just var
återsvallet af det ondas våg. Huru och hvarför?
Det förmådde han icke förklara för sig. Mellan
fru Osnowskas och fröken Castellis fel och det straff
de ledo fanns ett omedelbart samband, som han
icke kunde upptäcka för Maries del. Hans
vidskepliga skräck svarade honom då, att det onda
sipprade in i och genomträngde lifvet på så
hemlighetsfulla underjordiska vägar, att de helt och
hållet undandrogo sig mänskligt öga . . . Den
människa, som öfvermannas af olycka, förlorar för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free