- Project Runeberg -  Familjen Polaniecki /
349

(1906) [MARC] Author: Henryk Sienkiewicz Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Adertonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 349 –

med den bästa, den klokaste! Men låt oss gå, det
är smällkallt!»

De gingo några sekunder tysta. Därpå frågade
Polaniecki målaren, hvart han tänkte resa.

»Jag skall först stanna några veckor i Firenze,»
svarade målaren, »ty där håller jag på med en
tafla. Jag längtar efter ljus . . . efter San Miniatos
hänförande ljus! Jag har brådt att få återse
Gi-nevra Benci, min forna flamma; ni kommer väl
ihåg Rucellais kapell i Santa Maria Novella?
Därifrån reser jag till Rom. Jag ville just tala med
er om min resa. Zawilowski kom till mig i morgse.
Han föreslår att få följa mig.»

»Jaså,» inföll Polaniecki, »och ni biföll hans
begäran?»

»Jag hade inte hjärta att afslå .. . ehuru han,
vare det sagdt oss emellan, blir bra tråkig. Ni
känner den vänskap jag hyser för honom, det
deltagande jag alltid visat honom, ja, det kostar på mig
att säga det. . . men han tråkar alldeles ut en
stackare. Det kan inte bestridas, att han förändrat
sig oerhördt! Jag har jämfört honom med en
dyrbar, men sinkad vas; och så är det! Han berättar
nu för hvem, som vill höra det, att han skall
återtaga sitt arbete, men den olycklige börjar tvifla på
sig själf. Han grämer sig. Jag vet, att han grämer
sig!»

»Det skulle vara en oerhörd olycka,» svarade
Polaniecki, »inte allenast för honom, utan också
för fröken Helena. Om ni visste, hvad hon skulle
bli förtviflad, om han möjligen förlorade sin talang!»

»Ja, det skulle vara en stor olycka,» instämde
Swirski.

I detta ögonblick varseblefvo de Osnowski.
Annettes olycklige make kom ut ur en frukthandel
med en påse i handen.

»Se bara . . . där är Osnowski!» inföll målaren.

Under hans pälsmössa syntes verkligen ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:23:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polaniecki/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free