Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Nittonde kapitlet - Tjugonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 356 –
Det vet jag icke. Jag ångrar emellertid icke mina
föregående besök. Människorna skola prata, sedan
skola de tröttna, och om ett år, om Gud låter mig
lefva, skola de varsebli, att de endast pratat
dumheter.
För öfrigt tror jag, att Gud är starkare än
det mänskliga färdärfvet eller den mänskliga
elakheten och på samma gång oändligt barmhärtig.
Jag tror nu till och med på en Osnowskas
återlösning. Detta är måhända höjden af enfald, men
stundom tycker jag, att det icke finnes några
absolut dåliga själar! Som ni ser, har något rört sig
till och med i en fru Annettes inre. eftersom hon
skyndat att vårda sin man under hans sjukdom . . .
O, de kvinnorna! De ha till den grad vändt upp
och ned på alla mina tankar och föreställningar,
att jag snart skall bli alldeles oförmögen att
bedöma icke allenast dem själfva, utan att i
allmänhet uttala ett omdöme alls om hvad det än
må vara!»
Målaren gjorde sig därpå underrättad om huru
den lille världsborgaren Stas mådde och slutade
sitt bref med hjärtliga försäkringar om vänskap
och med löfte att återkomma med vårens första
solsken.
TJUGONDE KAPITLET.
Våren kom i själfva verket hastigt och tidigt.
I slutet af mars och under de första dagarna af
april var Polaniecki åter ofta borta. Han var till
och med några dagar hemifrån. Både han och
Bigiel syntes så upptagna, att de stundom stannade
till sent på kvällarna på kontoret. Den goda fru
Bigiel antog, att de förberedde något företag i vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
