Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna sträcka är så lång, att om kursen varit
nordlig, så skulle ej blott polen blifvit nådd, utan
ballongen skulle fortsatt sin färd ett stycke på andra sidan
däraf. Ballongens bärkraft var sålunda tillräcklig för
att under gynnsamma förhållanden föra densamma till
och förbi polen, men den räckte icke till för en
återfärd ur polarområdet. Hade allt gått väl, hade man
passerat i närheten af polen, hade vädret då varit klart
och hade man lyckats komma ut ur polarområdet, så
borde man hafva erhållit ett definitivt svar på frågan om
förekomsten af land i polens närhet och därigenom
möjligen inbesparat mycket onödigt arbete, som nu utföres
af andra expeditioner. Huru Andrée-expeditionen
omkom är ännu ovisst, möjligen blir dess slutliga öde aldrig
kändt.
För närvarande pågå tre expeditioner, af hvilka
åtminstone de två hafva till uppgift att söka nå
nordpolen. Otto Sverdrup, Nansens berömde följeslagare,
afgick 1898 med Fram till nordvästra Grönland, där han
ämnade framtränga genom Smiths sund och
Robesons-kanalen till Grönlands nordspets, dubblera denna och
ånga söder ut längs ostkusten. Dock är det antagligt,
att han äfven haft andra mål i sikte och att han, om
han lyckats framtränga norr om Grönland, möjligen
därifrån försökt en vandring mot polen. Hvar
Sverdrup nu finnes, vet man dock ej. Isförhållandena 1898
voro ej gynnsamma i Smiths sund, och Sverdrup kunde
därför ej framtränga så långt norr ut, som han hoppats,
hvarför han under vintern sysselsatte sig med
undersökning af Ellesmere land. Sedan sommaren 1899 har
man ej hört något af honom, och hans fartyg lär då
hafva varit synligt i Smiths sund, styrande mot söder.
Om detta är riktigt, så torde han möjligen öfvergifvit
sin ursprungliga plan att framtränga genom Robesons
kanal och i stället vändt sig mot Jones sund och de
ännu outforskade trakterna väster därom. Han skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
