Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det i synnerhet danskarne, som adopterat den svenska
forskningsmetoden, och danska Grönland har genom de
af kommissionen för Grönlands geologiska och
geografiska undersökning (från 1876) utsända expeditionerna
blifvit ganska grundligt utforskadt. Dessa
undersökningar hafva, såsom rimligt är, då det gäller en till
Danmark hörande besittning, bekostats af danska
staten, på senare tid dock äfven med bidrag från den
under danska vetenskapsakademien stående
Carlsbergsfonden. Beträffande andra nationer må vi erinra om
tyskarnes arbeten på nordöstra Grönland 1869—70,
resultatrika därför att denna under K. Koldeweys ledning
stående expedition medförde flera naturforskare liksom de
svenska. Den engelska expeditionen under Nares är
redan nämnd, likaså Nansens färd med Fram. På senare
år hafva äfven ryssarne utfört ett erkännansvärdt
arbete inom polarområdet, såsom på Novaja Semlja och
östra Spetsbergen, för att nu icke tala om de
Nysibiriska öarna och fastlandet söder om Ishafvet.
Mindre resultatrik i vetenskapligt hänseende var
engelmannen F. Jacksons treåriga vistelse på Frans
Josefs land 1894—97, helt visst därför, att ledaren
själf ej ägde vetenskaplig underbyggnad. Men doktor
Koettlitz och andra af deltagarne hafva dock gjort
många vackra iakttagelser, och Nansens korta vistelse
på Frans Josefs land gaf relativt mycket goda resultat.
På grund däraf att de många engelska
franklinexpeditionerna icke medförde egentliga naturforskare, återstår
ännu ofantligt mycket arbete, innan Nordamerikas
arktiska arkipelag kan anses någorlunda fullständigt
utforskad i vetenskapligt hänseende. Hvad man redan
därom har sig bekant, lofvar mycket intressanta resultat.
Vår kännedom om polarområdet står följaktligen i
samband med expeditionernas sammansättning och
arbetsmetod. Där den svenska metoden följts, är sagda
kännedom fullständigast, där vetenskapen kommit i andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
