Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Polarforskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framkastade engelsmannen E. Sabine tanken därpå, att
en sådan borde företagas på Spetsbergen. Torell
upptog en förberedande rekognosering af denna plans
utförbarhet i programmet för expeditionen till
Spetsbergen 1861, och norra delen af gradmätningsnätet blef då
af Chydenius och Dunér till sina hufvuddrag utstakad,
medan den södra delen rekognoserades af Nordenskiöld
och Dunér under en särskild expedition 1864.
Till definitivt utförande kom planen, på grund af de
stora kostnaderna, först 1899, då Sverige och Ryssland
gemensamt påbörjade arbetena, efter det att en svensk
expedition under E. Jäderin utfört en del förberedande
arbeten 1898. Ryssarnes undersökningar voro fullbordade
1901, men af Svenskarnes arbeten återstår, på grund af
ogynnsamma isförhållanden vid Spetsbergens nordkust, en
obetydlig del, som dock antages kunna fullbordas
sommaren 1902. Den meridianbåge, som då blifvit uppmätt, är
visserligen endast omkring 4° 20’ lång, men resultatet af
mätningen antages blifva af stor betydelse. Dock
anses numera, att gradmätningar icke ensamt äro
tillräckliga för att bestämma jordytans form i stort, emedan
denna är oregelbundnare, än man förr antagit. Man
använder därför äfven undersökningar öfver pendelns
svängningar, hvilka på grund af tyngdkraften äro
hastigare, ju närmare jordens medelpunkt det ställe är
beläget, där pendelobservationen utföres. Och då
jordradiens längd minskas mot polerna, blir pendelns
svängningshastighet därstädes gifvetvis större än närmare
ekvatorn. Emellertid tillkomma en mängd störingar,
beroende af lokala omständigheter, såsom bergarternas
olika täthet, lokala terrängförhållanden m. m. Alla
dessa omständigheter hafva under
gradmätningsexpeditionerna blifvit beaktade och undersökta, och därför
komma dessa jämte sitt hufvudresultat att medföra en
mängd andra viktiga sådana, hvilket här endast kunnat
antydas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
