- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
41

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

C. och antog en smutsgrön färg, som till stor del
härrörde af en mängd mikroskopiska, slemmiga,
illaluktande alger af Diatomaceernas och Desmidiaceernas
familj. Vi hade öfvergått gränsen mellan
Golfströmmen med dess kända blå färg och det egentliga
Ishafvet. Näbbhvalar återsågos ej förr än under hemresan
i September på 78° N. Lat. Äfven då var vattnets
temperatur omkring 3,8° C. Denna iakttagelse är
anmärkningsvärd och gör sannolikt, att näbbhvalar
aldrig vistas i kallare vatten och att gränsen för deras
nordliga utbredning sammanfaller med hafvets af denna
temperatur. Det är dock att ihågkomma, att denna
gräns om sommaren rycker några grader nordligare än
om vintern.

Den 19 Maj var en ganska vacker dag, ehuru
termometern icke steg öfver fryspunkten och vinden var
som förut på nordlig kant. Vid midnatt njöto vi första
gången af att se solen fullkomligt klar rätt i norr gjuta
sina strålar öfver hafvet och drif-isen, hvilken vi åter
genomseglade under den senare delen af natten.

Huru mycket än anblicken af midnattssolen må
prisas af dem, som ofta göra långa resor för att blott
under en enda natt betrakta hennes herrlighet från
något högt berg — visst är att så lifligt kan hon icke
annorstädes beundras för sin storartade skönhet och
prisas för sitt gagn, som här, der hon, om också ofta
dold af töcken, men utan nedgång är den ensliga
seglarens ledstjerna bland polarhafvets isar.

För första gången observerade Nordenskiöld
polhöjden på midnattssolen, och fann den vara 75° 49’.
Observationen förnyades natten mot den 20, då Aeolus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free