- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
63

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitet 3

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

man önskade, äfven om man af alla krafter och i alla
möjliga positioner sökte hejda den, och ej utan
betänkligheter. Bergarten är gneisgranit, fullkomligt lik den
på Amsterdam Eiland. Den botaniska skörden var klen;
pä ännu en månad var ej att vänta en utslagen blomma,
och mossorna voro till det mesta täckta af snö;
lafvegetationen var yppig, men fattig på arter; utom de
stående arterna af Cetraria och Umbilicaria observerades
Peltigera aphthosa, canina och venosa, Cladonia
bellidiflora, digitata och furcata, Lecanora tartarea,
turfacea, chlorophana, varia och cinerea, Lecidea
geographica, atroalba, jemte många andra. Jagten inbragte
den 27 en ovanligt stor isbjörn, som under en
exkursion med fångstbåten harpunerades af Aeoli manskap;
den 29 hemförde samma båt två storsälar, och
Magdalenas fångstmän slogo en hvalross.

Våra fogelskyttar förskaffade oss en mängd för
bordet välkomna alkor och teistar, och för första gången en
lunnefogel, som är synnerlig med sitt höga,
sammantryckta, röda och hvita papegojnäbb, hvilket jemte blicken
och hela hållningen ger honom ett egendomligt uttryck
af dumdryg sjelfbelåtenhet. Han kunde kallas
Spetsbergens nämndeman. Isländarne kalla honom prest för
hans allvarliga, patriarkaliska skick, der han sitter
långa stunder utanför sin boning, och för hans svarta
och hvita drägt. Han är en fogel med afgjordt
flegmatiskt temperament. Hela timmar sitter han, helst
om aftnarne, och solar sig utanför sitt bo, och låter
höra än ett å-hå, som nästan liknar en gäspning, än ett
snarkande hrro. Han sitter i nedhukad ställning, men
inträffar något, som tilldrager sig hans uppmärksamhet,
reser han sig med lodrätt bröst och gör dervid en mängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free