- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
80

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 4

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan utan snö; marken är idel grus och sten. Derpå
synas en mängd små högar af kullersten tätt bredvid
hvarandra, de flesta med en liten påle. Vi igenkänna
åter en grafplats i högnorden. Norr och nordvest
derom begränsas utsigten af afskurna mindre bergåsar,
som höra till Verlegen Hoeks-kedjan. Ännu varade
vintern; landet var till det mesta täckt af djup snö; men
de omgifvande fjellens branta, svarta sidor voro endast
fläcktals höljda af snö, som lägrat sig i deras längs- och
tverlöpande fåror och sprickor. Allt var svart eller
hvitt, och dessa färger, korset och grafvarne, allt
förenade sig att stämma sinnet till ett vemodigt allvar och
ledde tanken tillbaka till de nu förgätna händelser, som
för mer än hundra år sedan gåfvo stället det namn, det
ännu i dag bär: Treurenberg.

Korskullen består af hyperit, rik på titanjern; det
öfversta lagret var lossadt från det fasta berget och
söndersprängdt i större och mindre block, som ännu
till stor del hade sitt ursprungliga läge, åtskilda af
smalare remmor. På några ställen synas stora hål, ur
hvilka block om 50 till 100 kubikfot blifvit utlyftade,
hufvudsakligen genom frostens och isens inverkan.

På blocken och i gruset uppstucko en mängd mossor
och lafvar, förnämligast Encalypta rhapdocarpa,
Gymnomitrier, Hypnum moniliforme, Distichium capillaceum,
och för första gången sågo vi den högnordiska Voitia
hyperborea m. fl. Af lafvar voro de mest framstående
Parmelia elegans, saxatilis, Lecidea atrobrunnea, Solorina
crocea och Psoroma hypnorum. Mossornas fruktsättning
tycktes i allmänhet på denna breddgrad försiggå trögt,
och en stor del togos sterila.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free