- Project Runeberg -  Svenska expeditionen till Spetsbergen år 1861 /
110

(1865) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som restes på Aeoli kulle och pryddes med alla flaggor
och standertar, som stodo till buds. Der svajade de
skandinaviska färgerna i brokig vexling af gult, blått,
rödt och hvitt, i många upplagor af Sveriges gamla
flagga, unionsflaggan och dannebrogen, och
midsommars-stången med sin dystra grundton var snart förvandlad till
en framtidssinnebild af ståtligaste slag. Bredvid tändes en
stockeld, ett väldigt Balders bål, af drifved, och till
denna eldpyramid, som sände röken högt mot himlen,
samlades under dånet från briggens kanoner och
mistlurars larm allt hvad lif och anda hade från de tre
fartygen. På en grundfast sten, af naturen danad till
bord, med en matta af lafvar, uppdukades
förfriskningar, och på en annan uppträdde en talare, att till vår
glada öfverraskning förkunna, det Spetsbergens fyra
störste skalder dagen till ära äskade ljud.

Man lägrade sig så beqvämt som möjligt bland
stenar, grus och snö, och nu följde inspirationens och
sångens frukter, än ett allvarligt recitativ, än en lekande
allegro, än en erinran från det förflutna och aflägsna,
än en anspelning på äfventyren för dagen. Sist sjöng
Chydenius:

Här vid solens fest, långt upp i höga norden,
Må till först vi glade dricka solen till.
Aeolus är still, Neptunus sträng är vorden,
Och med isens bojor han oss fjettra vill.
Solen ensam är emot oss huld och god,
Hon begjuter oss med gyllne strålars flod.

Sol och bål och brasa lifva våra sinnen,
Hemmets härdar skymta för vårt öga fram.
Derföre en skål för alla gamla minnen,
Vänner, fränder kära, och den ädla stam,
Som oss ammat. Våra hjertan stå i brand!
Lefve! lefve högt de Skandinavers land!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:24:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/polexp1861/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free